Nog för att jag gillar små djur & det fina med att ha egen trädgård, men i helgen gjorde vi en fasansfull upptäckt. Tvärs över gräsmattan låg en halv (!) råtta och sträckte ut sig… gulp!!! Ingen gullig mus, utan en RÅTTA med ett par ben och en rosa svans. Den var säkert en och en halvmeter lång, eller iallafall enorm! Herr fastighetsägare fick användning av den fina snöskyffeln och gav återstoden av råttan en sista flygtur över Bergsbrunnas vidder. Enkel biljett, förhoppningsvis! Nu undrar man stilla var den andra halvan finns att återfinna… huvva! Maken hade någon slags teori om grannskapets välkomnande, likt hästhuvudet i Gudfadern. Jag tror att han ska återgå till att titta på Bolibompa om kvällarna…

Jag undrar om grannens katt har misstänkt ‘fräsch’ andedräkt när han kryper upp i sängen för lite mys med sin kattmatte/husse.

I helgen inhandlades lövkorg, kratta och en gunga. Gungan hade en högst avancerad konstruktion, säkert utvecklad på samma schweiziska vitamininstitut där man framställer shampoo med aktiva ingredienser, eller kanske t om av NASA. Vi var tre stycken i varierande åldrar som försökte knäcka upphängningsanordningen. Gåtan lyder; Två metallringar och två åttor med en liten pigg på. Bara att hänga upp! Klick! F-n, jäkla, skit… gungskrälle!

 Den som har en idé, med målande beskrivning bifogad, ombedes kontakta undertecknad för lite samråd. I annat fall lär inte barnen ha en gunga de närmsta åren. Äh, de blir nog ändå tonåringar snart…

//lilla@