Archive for September, 2009

* Sådan mor…

Posted on September 19th, 2009 by lilla@. Filed under ...dagens betraktelse....


…sådan dotter.

Vi hade en strålande vacker lördag idag… och denna valde vi att tillbringa nere på staden med resten av ortsbefolkningen. Vi kilade runt som små illrar och letade gymnastiktofflor åt lillan, dock utan framgång. Maken passade på att införskaffa en ny tvkontroll… hushållet besitter nämligen fyra olika och det är OMÖJLIGT att på ett smidigt sätt få igång dumburken. Nu ska alles vara ordnat och EN kontroll ska ratta samtliga tillbehör till tv:n. Nu återstår att se hur lillan rattar det hela… Hon har haft visst strul med att självmant kicka igång svampbob på helgmorgnarna när föräldrarna varit trögstartade. Nu kanske det blir lite sömn…

Kilade även in på Gallerix för att äntligen ta tag i inramning av fjolårets födelsedagspresent. Dåliga samvetet har ylat länge nu från sin lilla vrå och nu var stunden kommen. Klämkäckt snubblade lillan och undertecknad in i butíken och vi fick hugg omedelbums. Ramar och passepartout plockades fram… olika färgkombos prövades fram och vi diskuterade olika optioner. När allt var snudd på bestämt framtvingade jag fram den relevanta frågan: - Vad kostar detta?  Killen drog fram block och miniräknare & började knappa hejvilt.

Nu började min mentala förberedelse. Jag hade hört att makens kollega kände någon som ramade in jäkligt billigt, säg 400 kr. Därav hade jag något av referensram och ställde mentalt in mig på ca 800-900 kr. Visst, väldigt dyrt men själva tavlan kostar snudd på det dubbla. Efter en stund hade tavelmänniskan knapprat klart. Jorå, 1900 kr skulle det gå på. HOST! Harkel! Spott! Inramning för runda slängar tvåtusen kronor?

Dra mig baklänges på en liten kärra… kaxigt knyckte jag på nacken och nickade godkännande. Jorå, så att… Sen kom nästa snilleblixt från säljaren - en liten handpenning ville han allt ha… ett par hundra.  Absolut! kraxade jag självsäkert fram och tackade gudarna för det ynkliga barnbidraget som just duttat in på kontot.

Väl i kassan säger denna ram-människa; Vi säger 500 kr så att du har lite pengar över till helgen!!!  What…? Nån slags insyn till mitt konto här? Va f-n visste han om min kontoställning? Tänk om jag just vunnit drömvinsten på Lotto … säg 160 miljoner kronor. Knorrandes drog jag mitt stackars VISAkort och höll andan… jorå, täckning fanns.

Men å andra sidan… det är ju gott med blodpudding. Tänk vad kul det ska bli att få vila ögonen på min fina Lisa Rinnevuotavla… inramad och klar!

Matt i kroppen efter denna tämligen dränerande visit på tavelshoppen siktade vi sedemera mot Vålamagasinet. Ortens designmecka! Mest för att glutta på  alla godsakerna… inspireras och provsitta någon skön stol. Vi satt faktiskt i alla tänkbara stolar. Lillan drog upp i en skinnfåtölj för blygsamma 36 tkr och tyckte att den var hyggligt skön. Barnafadern och jag stressade mest över den unga damens skitiga dojjor i fåtöljen.

Efter detta designmecka kunde lillan konstatera; - Det var en ROLIG affär, dit går jag gärna igen. Undertecknad smackade nöjt åt detta, ett arv av tycke för design får man vara nöjd med. DET är mammas tjej, det…

.



* Finland in my heart…

Posted on September 11th, 2009 by lilla@. Filed under ...dagens betraktelse....


Jo, det går två-tre år mellan mina ínköp av mobiltelefon. Jag är genuint ointresserad av allt vad mobiler heter. Detta måste vara en genetisk mutation då min far & till viss del även syster har detta intresse. Jag har nu haft en Samsungmobil i hyggligt många år och den har tjänat mig ganska väl. Jag har hunnit reta mig på några små detaljer såsom att den truddeluttar rakt in i örat när man minst anar det - och det högljutt! Därtill går den inte att knapplåsa så när man slänger ned den i fickan för att lyssna på radion så slår det helt automagiskt av. IIIIiiiirriterande. Det hela kokade ned till att jag bestämde mig att efter två-tre år skrota min gamla till förmån för en ny mobil. En NOKIA. Det känns i hela kroppen att detta blev ett lyckat köp. Vägen dit var dock lite krokig.

Torsdag kväll kl 19,2o Plats Elgiganten i Uppsala

Vi sladdar in med bilen, fullastad med alla barn vi har. Vi attackerar mobilhyllan då vi vet vad vi är ute efter.
En knappt könsmogen säljare dyker upp efter ett tag. Jaha - behöver ni hjälp? Jo, tack… vi funderar på en sånhära Nokiatelefon. Har ni den i silver? Pubiskillen svarar… Njae, jag ska kolla… (samtidigt klickar han hysteriskt på en kulspetspenna…klickklick…klickklick… klickklick…) Maken harklar sig och tar sats för att inleda en diskussion om priset; ¨Jo, vad blir rabatten om vi binder vårt rörliga abonnemang…?’

-Klickklick… klickklick… ‘har jag aldrig hört talas om… klickklick klickklick…’ Jag kan ringa lite kanske…

- Ja, ring för tusan…

En stund senare… ‘nääääe, nåt sånt har vi inte…’

Skit-i-re-då. Maken till ointresserad säljare har vi inte sprungit på… därav bestämmer vi oss raskt för att inte spä på dennes provision. Vi tar våra sorgliga slantar och slänger oss ut från denna sketna affär.

Jag blev så gnällig efter denna anti-shopping men maken övertalade mig i bilen om att vi skulle slin ka in på grannbutiken Onoff när vi nu ändå var i faggorna. Sagt o gjort. Ungefär en halv minut efter att vi halkat in på Onoff blev vi adopterade av en übertrevlig tjej med ring i näsan. Hon bestämde snabbt och raskt vilken telefon undertecknad var i behov av och lovade leverans senast måndag. Idag, fredag, hämtade jag ut min nya silvriga mobil från lokala icabutiken. Nöjd? Jodå, men jag fixar inte att skicka ett grattis-sms till kära vännen som fyller år. Working on it…

Happy Friday to you,

 

 

Min nya vän…

.



* Fem miljoner över…?

Posted on September 11th, 2009 by lilla@. Filed under ...dagens betraktelse....


Någon som har ett överskott på en sisådär 4-komma-något-miljoner att låna ut till mig… jag har just hittat ett drömboende. En fritidsfastighet till salu på Lidingö. Jag tror inte jag kan leva utan denna fastighet… jag har aldrig sett något liknande som lockat mig lika mycket.

Vad sägs om….

 

.



* Hola Friday!

Posted on September 11th, 2009 by lilla@. Filed under ...dagens betraktelse....


Veckan sprang på fort och VIPS! så var det fredag. Denna dag för med sig ett jubileum - makens och min 9årsdag. Ja, visst var det ett märkligt ettårsfirande vi fick… dagen för nine-eleven. Planen som kraschade in i World Trade Center. Vi hade fixat god mat och tv:n stod på… barnen undrade varför det brann på Bolibompa!  Året efter var det dags för nytt firande… men på tv:n gick nyheten att ‘Anna Lindh dog efter knivattack på NK’. Vi höll andan för vår treåriga årsdagen men denna förblev stilla. Detta manglas på löpsedlarna år efter år men vi tänker särskilt på året 2000 när våra vägar korsades den 11 september.  Så är det  bara - 11 september är för oss vår årsdag… en dag att fira. Vi firade med Thai mat och familjemys. Bättre än såhär blir det inte…

Love from Mysfabriken

.