Vaknade flera gÃ¥nger i natt. LillaE körde ett pass med nattskräck och det var länge sedan sist. När hon var bebis sÃ¥ hände det mer frekvent, särskilt i samband med att hon hade feber. Ofta när maken var utomlands. För dem som inte vet vad nattskräck är sÃ¥ är en kort sammanfattning att barnet är utom sig av skräck och helt otröstlig. Ögonen är öppna och man tror att den lilla är vaken, men i själva verket sover de. När hon var bebis sÃ¥ lÃ¥g hon spänd i en bÃ¥ge och gallskrek, och man fick inte röra henne. Obehagligt, men helt ofarligt. I natt var det sÃ¥ dags igen, denna gÃ¥ng skrek hon om ‘dockan’ och stirrade ut i rummet med vild blick. Vi skulle ‘ta bort dockan’ samtidigt som hennes kropp skakade av skräck. Maken fick ta en rundtur med henne i huset och visa henne bekanta saker. Lampan i vardagsrummet, godiset hon ätit tidigare under dagen osv. Till slut var hon lugn och fick fortsätta natten i mammas & pappas säng. PHU!
Resten av natten blÃ¥ste det och det öppna fönstret smällde… vi mÃ¥ste köpa en sÃ¥n där pinne som lÃ¥ser fast fönstret, undrar just om det finns att fÃ¥ tag pÃ¥ mörkbruna 70tals-pinnar pÃ¥ Bauhaus? Om inte sÃ¥ kan ni betrakta detta som en efterlysning av 1 styck fönsterpinne i mörkaste brunt! Ersättning i form av en pÃ¥se med pantflaskor utlovas. Kan tyckas vara väl generöst i sammanhanget, men vad gör man inte för en god natts sömn?